Jun18
Bundenhet fran dejtingappar? Detta sak finns bland vissa folk, och sa paverkar det dem
Comentarios desactivados en Bundenhet fran dejtingappar? Detta sak finns bland vissa folk, och sa paverkar det dem
Som alla missbruk borjade allting med en smak. Det ar exakt sa historien om Alison Karlene Hodgins borjar, som med blott 18 ars alder borjade sitt aventyr i natdejtingvarlden. Och som all andra unga vuxna gjorde han det med obetackt och speciell cynism. I sitt snack med Huffington Post, kommenterar kvinnan: «Jag varenda 18, i uppsyn basta vans kallare, forsiktig berusad kungen billigt vin nar sjalv skapade en profil for henne som en del fran ett ploj.» Men Hodgins visste ej att detta skamt skulle bli medelpunkt i hans leva en tid senare.
Bums efter borjade Alison experimentera natdejting gallande personligt hand. Som miljontals berattelser i varlden, Hodgins laddade ner Tinder pa natten, enkom forut att senare angra sin tandstickor kungen morgonen och fortsatt att ta bort din profil. Denna handling foljdes av loftet att ej atervanda, men som hander med missbruk, varade hans ord ej forut lange.
Men intill denna tillfalle varenda Hodgins fortfarande ganska sund. Sakforhallande ar att kort efter att hon borjade sitt aventyr i en varld fran onlinedejting och svep at vanster och hoger, hittade kvinnan en partner. Detta affar varade ett ar. och det ar i slutet nar den sanna historien borjar.
Ett lockton med dragkamp
«Efter uppbrottet sorjde sjalv forhallandet innan jag laddade ner en ny app. » anser Alison och forklarar hur han lyckades raka annu fler par potentiella par efter handelsen. Nej var inte turen kungen hans blad. «sjalv dejtade var och en i par manader.»
«Efter varje uppbrott sa sjalv till mej sjalv att jag skulle ta en aning tid. Sjalv ville fokusera gallande undertecknad allena. Hon skulle reflektera kvar vem sjalv varenda och hur sa jag ville. Sjalv skulle inte ladda ner nagon dejtingapp.” Men tvenne veckor senare, Alison vaknade med sin telefon i handerna och en App Store tillganglig med ordet «Dating» i sokfaltet.
Men varfor blir vi torsk av dejtingappar?
Sa klart skulle det besta orattvist att skylla Alison personligen pro hennes dejtingappsberoende. Trots allting, de ar ett medium som allihopa andra att matta ett fran de viktigaste manskliga behoven: vilja ifall koppling.
I sjalva verket ar det just detta behov som utfor oss «beroende» fran dessa applikationer. Hjarnan ar ett organ med vidunderlig plasticitet, som kan byta sin kemi som besvarande pa en specifik upplevelse, och karlek och fasthallande ar bland de mest kraftfulla som du kan kanna.
Enligt Dr. Michael Merzenich, Chief Scientific Officer kungen Posit Science, dessa ar en av de viktigaste upplevelserna som nagon kan ha i sitt liv. «sa klart kan dessa upplevelser skapa nagra fran de storsta forandringarna i hjarnan som en person kan uppleva», kommenterar forskaren. Global DatingInsights.
Utover avta foredrag om karlekens konsekvenser gallande den manskliga hjarnan, har Merzenich samt gjort en segment forskning ifall hur dejtingappar paverkar den. Har forklarar hon baksida av underben hander nar vi borjar svepa at vanster och hoger gallande appar som Tinder, och varfor.
«Vi vet att nar en person utfor nagot givande, som att ga kungen en fantastisk dejt eller pricka en lustig person, frigor hjarnan dopamin, en neurokemikalie forknippad med premiera. Det intressanta ar att hjarnan inte behover ringa beloningen pro att losa dopamin; ifall hjarnan forutser att beloningen kommer i framtiden frisatter den aven dopamin.
Fran denna anledning, nar en person borjar glida mellan potential tandstickor pa en dejtingapp borjar hjarnan automatiskt forutsaga spanningen och beloningen fran en dejt och frigor dopamin.”
Men Merzenich ar ej den enda som har lyckats ansluta detta fenomen till den manskliga kretsen. Dr Judson Brewer, i sin bok Det begarande sinnet, erbjuder samt en blick pa denna effekt. Har forklarar Brewer hur sociala appar fran nagot slag aktivera synonym «krets» som substanser som alkohol, kokain, heroin, oxikodon och massa fler. Som svang ar har en dos Tinder i de flesta fall ej oforandrad forodande konsekvenser som de substanser som namns arme.
Natasha Dow Schull, antropolog och skribent till en bok som kopplar bundenhet till teknik, diskutera likheterna mellan spelautomater och dejtingappar. Som Schull kommenterar DailyBeastberoendet av dessa applikationer fungerar gallande likartad fason som spelberoendet.
«Parallellerna finns i hur upplevelsen ar formaterad, oavsett ifall beloningar levereras eller ej. Ifall du ej vet hur sa du kommer att atnjuta eller nar, leder detta till mer uthalliga beteenden, som i sin tur ar de mest beroendeframkallande.
Du bygger den arme forvantning, den forvantning bygger, och det blir en slags avlastning nar du far en premiera. Jackpotten, en ding-ding-ding, en matcha».
Ett problem som drabbar vissa mer an andra
En granskning gjord fran Match, bekraftar antalet brukare som tenderar att atervanda till applikationen pa en bestandig basis. Enligt webben, 15% av singlar pa Tinder de kommenterar att de kanner sig beroende fran processen letar efter en dejt.
Fran denna befolkning ar det mannen som tar den storsta delen, med 97 % hogre tillfalle att bli bundenhet. Kvinnor utgor under tiden den minsta delen; men de ar 54 % mer benagna att drabbas av utmattning efter denna process.
En tredjedel fran anvandarna fran dessa appar inneha aldrig gatt gallande en dejt med nagon de inneha traffat gallande dem. Forut detta sammanfattas allting till ett slags «videospel». I en artikel forut BBC, Lucy Vine beskriver denna upplevelse som att «forvarva poang i ett videospel». «Det ar ett tidsfordriv snarare tv:n nar jag ar uttrakad», anser hon.
David Greenfield, professor i psykiatri vid University of Connecticut School of Medicine, haller med Natasha Dow Schulls och Lucy Vines resonemang. Framat tillagger han att i de flesta av dessa fall finns det dateinasias användarvillkor ingenting vi kan foreta pro att befria oss fran dessa beroendeframkallande kanslor.
Dopamin ar en stark signalsubstans som ar kopplad till overlevnadskretsar som att fortara och sex, sa vi talar om att skrida emot nagot som biologiskt har utvecklats i hjarnan under tiotusentals ar.
Av denna motiv kan en av losningarna placerad i att gallande djupet uppfatta det att ha fler alternativ kommer ej att gora oss lyckligare. I sjalva verket, enligt Greenfield, «stressar det oss annu mer.»
Recent Comments